luftmadrass

langkawi. helt klart battre an kuala lumpur aven om jag fortfarande haller pa att do av varmeslag sa fort jag ror mig utomhus. inte blir det battre av att vattnet ar narmast kokande och att jag i vilket fall som helst inte ens vagar ga i det. varje gang jag tar ett steg ner mot vattnet sa far jag for mig att nat biter/sticker mig i tan och jag ar lika fort uppe igen. sa haller det pa om och om igen. men jag klarar inte heller att ligga ner och sola sa idag har jag gatt runt-runt-runt pa stranden och lyssnat pa ljudbok och kollat pa snackor.. dom fina snackorna visade sig sedan vara boplats at sma kraftliknande djur som sprang runt pa hela stranden och da var dom inte alls lika roliga att kolla pa. jag har insett att jag ar radd for allt. precis allt! det ar inte latt att vara jag varje dag, kan jag lova.

det ar svart att komma pa nat att skriva om nar jag och sandra alltid sitter samtidigt pa internet och den som bloggar forst oftast far med mer eller mindre allt som har hant. for om sanningen ska fram sa hander det inte sa mycket har att man har obegransat med saker att skriva om. det ar mest vakna, kaka frukost, plagas pa stranden, duscha, klaga pa att man har sand overallt och "undra om jag har brant mig lite dar kanske", sen ar det middag, eventuellt en ol eller tva och sa sova. sa borjar det om igen nasta dag.
fast det ar harligt. det ar faktiskt underbart att kanna att allt som finns i nagra manader framover ar sol, strander, harligt folk, en ryggsack med ens liv i och en hel varld som vantar pa en. inga trakiga masten och graa vardagar.
det ar fint, jag trivs :)

nu ska vi hem och byta om, dricka lite ol, spela kort och sa besoka babylon. far hoppas pa battre lycka med partyglada backpackers idag an vi hade igar. nu ar det slut pa varan pensionarsresa. :)

ha det bra. puss. och en extra puss till dig, d!